Ett bi hade råkat följa med in i huset och blev fast i vårat kök under natten. På morgonen var hon alldeles utmattad och kraftlös så jag stack till henne en droppe honung. Detta gjorde susen och redan efter några minuter var det full fart igen. Man kunde riktigt se hur ”batterierna” fylldes på för varje klunk av honungsdroppen hon slickade i sig.
Det är som bekant ganska svårt att filma bin riktigt tätt i det vilda. De är snabba och sitter inte gärna still nån längre stund. Detta var däremot att bra tillfälle att ta några bilder. Jag hann rigga upp min kamera med värsta makro-objektivet och få en riktigt fin sekvens med ett bi som äter en droppe honung.
Efter cirka tre minuter så var föreställningen över. Droppen var slut och så även min filminspelning då biet stack iväg i fullfart och ville ut ur köket. Jag hjälpte det tålmodigt hela vägen till kupan igen.
